Gator och torg
Torg, det vill säga en planerad öppen plats i byn eller staden är en central plats för handel och publika arrangemang. Men också en viktig plats för möten, debatter och demonstrationer.
Torg, eller öppna samlingsplatser har nog funnits så länge vi byggt samhällen. De kan ha uppstått naturligt, där vägar möts eller gaturummet expanderar en aning. De kan också vara mycket välplanerade och ingå en stadsplan, exempelvis en stram rutnätsplan. Torg kan vara små och intima och ge utrymme för socialt liv. Men de kan också vara stora och kännas ödsliga, kanske anlagda för att inge respekt och representativ storslagenhet. I många svenska städer kan torgen vara stora och gatorna breda för att minska risken för bränder, något som återkommande drabbat våra trästäder.
Stora torget i Borås omges av högrest bebyggelse från tiden kring sekelskiftet 1900 och den omdaning på 1930- 50-talen som gav torget en mer modernistisk prägel. Rådhuset och Borås enskilda bank från 1910-talet dominerar kortsidorna av torget med sin kraftfullt nationalromantiska utformning. De ritades av Ivar Tengbom och Ernst Torulf. Vid denna tid omgavs torget i övrigt av låga trähus, liknande dem som ännu finns kvar vid Södra torget.
Torget används för marknader, handel och olika arrangemang. Dess mittpunkt är Sjuhäradsbrunnen, invigd 1941 och formgiven av skulptören Nils Sjögren. Brunnskaret är smyckat med reliefer som skildrar livet i Sjuhäradsbygden.
Rådhuset fungerade som rådhus 1910-1970. Förutom domstolsverksamhet, magistrat och stadsfullmäktige med förvaltning, fanns från början även polis och sju arrester, restaurang, fattigvårdsstyrelsens lokaler, förste stadsläkarens rum, stadsfogdeexpedition, byggnadsnämndens verksamhet och två vaktmästarlägenheter. Foto: Marie Odenbring Widmark, Kulturförvaltningen