Idrottsrörelsen
Till folkrörelserna räknas också idrottsrörelsen som växte fram med start under sent 1800-tal. En mångfald idrottsmiljöer förmedlar idrottens historia och des betydelse idag.
Andra folkrörelser var från början påtagligt fientliga till idrottsrörelsen eller ”sportfåneriet” som det ofta kallades. Man ansåg att det tog kraft och intresse från bildnings- och studiecirkelverksamhet och från arbetarrörelsens frammarsch. Inställningen ändrades dock så småningom och från 1900-talets mitt ökade intresset starkt och stat och kommun börjar att bidra till idrottens utveckling i form av anslag till klubbar och idrottsanläggningar. Media, inte minst TV har också bidragit till idrottens starka utveckling under de senaste decennierna.
Från 1800-talets slut växte intresset för skytte som sport och skytteföreningar bildades. Dessa kunde förutom skytte också driva dans- och annan nöjesverksamhet. Linggymnastiken var en annan viktigt rörelse. Med ökad urbanisering fick fritid och friluftsliv allt större plats och idrottsrörelsen växte. Under efterkrigstiden blev det en del av samhällsplaneringen att integrera idrottsplatser i de växande samhällena. Idrottens sociala betydelse uppmärksammandes och medel satsades för dess utbyggnad. Numera finns en mångfald anläggningar för idrottsutövning i kommunerna såsom fotbollsplaner, bandyplaner, hockeyrinkar, idrottshallar, tennisbanor och skjutbanor, skidbackar och simhallar. Ett ökat intresse för golf och ridning är också påtagligt. Utöver detta finns klubbhus och samligslokaler för olika föreningar.
På många håll kom sporten att bli central för ortens identitet. Exempelvis den bandykultur som vi så starkt förknippar med Surte kom med de värmländska glasblåsare som år 1911 förflyttades till Surte från glasbruket i Liljedal. Intressant är att basket anses ha kommit till Sverige via slöjdseminariet på Nääs, där utländska studenter tog med sig sporten dit. I Alafors kom fotbollen från England via de engelsmän som installerade spinnerimaskiner i fabriken och Ahlafors IF har än idag en stark position i samhället.
Guldkroksvallen i Hjo. I samband med att stadsdelen Söder i Hjo byggdes ut på 1920- och 1930-talen anlades Hjo IFK:s idrottsplats, Guldkroksvallen. År 1920 hade IFK Hjo bildats och 1925 inköptes det område där Guldkroksvallen kom att anläggas. Fotboll, gymnastik och skidor var de ursprungliga sporterna, sedermera följt av olika sportgrenar såsom simning, bandy, cykel, hockey och därefter handboll. År 1931 invigdes A-planen med en match mot IFK Norrköping inför 1500 betalande. Samma år stod även vaktmästarbostaden klar, och 1935 uppfördes entrébyggnaden, ritad av Walter Kutschbach och Guldkroksvallens yttre ramar hade tagit form. Foto: Ulf Larsson, Kulturförvaltningen.